Jag fattar inte, sedan när blev man så lätt påtaglig.. Vet inte riktigt vad det blev med denna dag. Nä nu vill jag se förändring och lite glada miner.. Jag saknar något enkelt och som inte är lika illa däran som en själv, är det mycket att begära lite enkelhet och vad man deffinerar "normalt"..
Kanske är det också bara strunt, eller en rädsla för att bli uttråkad, less, känna sig beroende och kontrollerad, men av vem, det är ju bara att sätta stopp om det skulle hända. Säg det till mig själv, ser du att jag kommer inte lyssna. Så som vanligt så är det ingen annan än man själv som sätter käppar i hjulet.

Det är väl kanske bara strunt, jag har ingen aning.